2.Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Förnybara energikällor är bl.a vattenkraft, vindkraft och
solenergi. Meningen är att all energi ska komma ifrån förnybara energikällor
i framtiden. Exempel på icke förnybara energikällor är kol, olja, naturgas,
kärnkraftverk. Dessa fossila bränslen bildades för flera miljoner år sedan och dom kommer någon gång att ta slut. Vi måste få ett mer hållbart samhälle och det innebär en utveckling av samhället som tillgodo ser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter.
4a.Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Med hållbar utveckling menar vi att att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Utan att tillgodose nuvarande och framtidens behov. Alltså att skapa ett fungerande samhälle, kulturell och ekonomisk utveckling. I balans med jordens system. Man kan säga att det handlar om livskvalitet både för människorna nu och i framtiden. Vi har ju bara trots allt en planet att dela på. Man brukar säga att det finns tre olika delar av hållbar utveckling och det är ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet.
4b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra?
Om man t.ex ska börja köpa ekologisk mat eftersom det är bättre. Så är det en nackdel med det eftersom det oftast är dyrare än mat som inte är ekologisk. Man måste ju samtidigt tänka på att vara ekonomisk. Om man köper ekologisk mat så köper man bättre mat men den är också dyrare så det kan vara lite svårt att vara både ekologisk och ekonomisk. Social hållbarhet betyder att det ska finnas ett bra samhälle med bra mat, bostäder, bra miljöer, skolor/universitet osv. Om man ska ha fina miljöer med utomhus platser där alla ska trivas. Så måste man också våga satsa för det kostar en del. Men man måste samtidigt tänka på ekonomin och köpa bra produkter som är bra för miljön osv. Annars tänker man ju inte ekologiskt och bra. Så det kan vara ganska svårt att tänka på alla tre aspekterna. Dom flesta tänker nog på en aspekt extra mycket. Vissa köper t.ex inte ekologiskt mat just för att dom mer tänker på ekonomin och vill köpa det billigaste. Vissa tänker bara på att köpa ekologiskt mat men då tänker dom inte lika mycket på ekonomin. Så det kan vara
lite knivigt, alla människor tänker nog olika när det gäller det.
5a.Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Just nu tar jordens naturresurser slut snabbare och snabbare. Man måste också tänka på att jordens naturresurser är begränsade. För att vi ska kunna veta att ha ett hum om hur mycket resurser en enda person använder så brukar vi prata om ”det ekologiska fotavtrycket”. För att inse hur mycket energi varje person använder. Vilken mat man köper, vilka kläder man köper, bostad, elektricitet, transporter osv.
Det beror också på var man bor, i dom fattiga länderna som vissa länder i Afrika och Asien använder man mycket lite av ekologiskt fotavtryck. I USA och vissa länder i Europa använder man mycket mer ekologiskt fotavtryck.
5b.Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
På jorden finns det ungefär 12 miljarder hektar.
Vi människor får som max använda 1,8 hektar per person. Resursfördelningen är väldigt orättvist fördelat mellan dom olika länderna. Man använder mest resurser i USA och man använder minst resurser i Afrika/Asien. Om alla levde så som vi gör i Sverige så skulle det behövas 4,2 planeter
vilket är ganska sjukt. Vi konsumerar så mycket mer än vad vi tror. Sverige
ligger faktiskt på plats 10 i listan.
5c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder.
Förklara innebörden i det påståendet.
När vi importerar saker ifrån andra länder så handlar det framförallt om mat och kläder. När vi köper kläder från affärer här i Sverige så är dom oftast tillverkade i andra länder som Bangladesh osv. Där det kanske sitter flera hundratals människor
i små utrymmen, det är framförallt kvinnor och barn. Där sitter dom och jobbar för att göra kläder åt oss i andra länder och sen ska dessa kläder transporteras b.l.a till Sverige. Dom får låga löner och för att färga kläderna så använder dom sig av mycket kemikalier som sedan rinner ut i floderna och sjöarna och förorenar dom. Det är en hemsk arbetsmiljö med mycket stress. Vi människor har alldeles för mycket kläder och köper för mycket kläder och det leder till att man måste fortsätta att göra nya och nya. Istället kan vi köpa ekologiska eller fairtrade märkta kläder/produkter. Det är samma med maten grönsaker, frukt och kött transporteras oftast ifrån andra länder. Där det är varmare och där frukterna och grönsakerna växer på ett annat sätt än i Sverige. Det är stora köttfabriker, slakteri, odlingar med besprutad frukt osv. Det är även vissa produkter som vi i Sverige har svårt att odla och det är t.ex ris, socker, kaffe då måste vi ta hjälp av andra länder för att kunna få dessa produkter. Men vi kan istället köpa ekologiskt ris som är mycket bättre, dock är det dyrare. Sen transporteras maten ut över världen för att vi i andra länder ska kunna få bra mat. Det är det man menar när man säger att vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder. Det mesta vi har här i Sverige kommer från andra länder eller är kopplade till andra länder på nåt sätt.
7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion
öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Förnybara energikällor påverkar inte miljön på samma sätt så som fossila
energikällor gör. Några exempel på förnybara energikällor är vattenkraft,
vindkraft och solenergi. Fossila energikällor är kol och olja.
Ett exempel på hur vattenkraft fungerar, man behöver solenergi och fallhöjd.
När solen värmer upp vattnet i haven så blir det vattenånga som sedan stiger uppåt och faller ner som regn eller snö. När det är påväg ner så hamnar det i bäckar, åar, floder. Efter det får vattnet forsa genom en turbin där det sitter en generator och där bildas det elström. Sen kan elenergin transporteras dit den ska. Alltså så länge solen är framme så kan vi utnyttja vattenkraften vilket är bra för det är en förnybar energikälla.
Ett till exempel på en förnybar energikälla är vindkraft det fungerar såhär.
Vinden blåser på bladen i vindkraftverket inuti finns det en generator som då ger
elström. En bra sak är att den inte ger några föroreningar. Detta är också en förnybar energikälla.
Såklart så finns det ju också nackdelar med förnybara källor men det kommer jag berätta om lite längre ner.
Exempel på inte förnybar energikälla är olja. Oljan bildades för ungefär 10-100 miljoner år sedan. Djurplankton och växter avlagrades tillsammans med lera och sand och sedan la detta sig på bottnen i haven. Sedan har dessa organismerna omvandlats till flytande kolväten det kallar vi för petroleum eller olja. Nu finns denna oljan lagrad i små hålrum i bergarter.
Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.
8a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Vattenkraft :
I Sverige får vi nästan hälften av elproduktionen ifrån vattenkraft,
vilket är väldigt mycket.
Har inga bränslekostnader.
Inga farliga utsläpp kommer ut i naturen.
Vindkraft :
Ger inga föroreningar.
Vinden tar aldrig slut alltså tar inte denna resursen slut.
Den skadar inte människornas hälsa.
Den är förnybar.
Den förstör inte miljön.
Solenergi :
Ger mycket energi.
(Solfångare) lätt att sätta upp på taket för privat person.
Ger inget oljud.
Är miljövänlig och ger nästan ingen miljöpåverkan.
Påverkar inte landskapsbilden som t.ex vindkraftverken gör.
Biobränslen :
Bidrar inte till ökad växthuseffekt.
Dom är inhemska och behöver inte transporteras så långt.
Det är bra både för miljön och ekonomin.
8b. Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Vattenkraft :
Den fungerar bara när solen är framme.
Kostar mycket att bygga ett vattenkraftverk.
Kan skada djuren och växterna i vattnet.
Vindkraft :
Den fungerar bara när det blåser.
Ger inte så mycket energi.
Orsakar buller och oljud.
Förstör naturen/utsikten.
Fåglar kan flyga in i propellrarna och dö eller skada sig.
Solenergi :
På vintern är det ju nästan ingen sol och därför behöver man
en annan energikälla på vintern.
Kostar ganska mycket.
Biobränslen :
Det släpps upp mycket luftföroreningar när man vedeldar.
Framställningen av biobränslet kräver mycket energi.
När man använder åkrarna för att få fram biobränsle så
kan man inte få fram lika mycket mat.
8c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
• Geografiska förutsättningar
• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
• Mängden energi som kan utvinnas
• Aktörer som motarbetar förändringen
• Vem som bär ansvaret för förändringen
Vindkraft :
Vindkraft verk brukar stå där det blåser mycket som på åkrar/gräsmattor mer mot landsbygden, ute vid motorvägar och ute till havs. Ett enda vindkraftverk kostar 12-15 miljoner kronor per MW. Det är väldigt mycket pengar som går åt och man får inte in särskilt mycket energi ifrån vindkraftverken. Den skadar varken människornas hälsa eller naturens hälsa, denna energikällan kan aldrig heller ta slut för det finns alltid vind. Det kan orsakade ljud som människorna i närheten kan störa sig på. Dom kan också förstöra landskapsbilderna, eftersom dom inte är fina och tillhör inte naturen. Dom samlar som sagt inte in så mycket energi som man kanske tror. Dom som inte vill ha fler vindkraftverk är förmodligen dom som jobbar med icke förnybara källor, dom tror att vindkraftverken och dom förnybara energikällorna i allmänhet kommer att ta över dom icke förnybara energikällorna. Det kan också vara människan som enskild individ som inte vill ha fler vindkraftverk. Oftast dom människorna som bor ute på landsbygden där vindkraftverken oftast byggs. Dom som bär ansvaret för att det ska byggas fler vindkraftverk är länstyrelsen eller kommunen.
Vattenkraft :
Man bygger vattenkraftverk i sjöar, forsar och åar för det är där vattnet rinner och forsar och det är en bra fallhöjd där. Det kostar flera hundratals miljoner att bygga ett vattenkraftverk så det är väldigt väldigt dyrt. Det skadar inte människorna på nåt sätt, dock skadar det djuren i vattnet och växterna i vattnet. Det kan ge väldigt mycket energi i t.ex Norge så får man 99% av elproduktionen ifrån vattenkraftverk.
Dom som jobbar emot vattenkraftverk är dom som driver icke förnybara energiresurser och dom som tycker synd om djuren och bryr sig om att dom inte ska ta skada. Det är samma där jag tror det är länstyrelsen/kommunen.
8d. Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Men det är ju att använda alla dessa förnybara energikällorna. Fast det folk klagar på när det gäller dom förnybara källorna ska fixas så att det bra finns positiva saker med dom. För då skulle inte folk vara emot det lika mycket som dom är just nu. När det gäller vindkraftverken så klagar folk på att dom låter, man skulle kunna placera ut dom lämpligare där dom inte stör folk och där dom inte stör utsikten. Folk stör sig också på att fåglar flyger in i dom och skadar sig istället skulle man kanske kunna bygga nån hylsa eller nått nät som håller skyddar fåglarna från att flyga in i propellrarna. Det kan även sitta små lampor så att fåglarna ser det och inte flyger in i dom, ifall det t.ex är mörk ute. När det gäller vattenkraftverken så klagar folk på att dom är väldigt dyra att bygga, man skulle kanske kunna samla in pengar till det på något sätt eller prioritera vattenkraftverken framför något annat. Det var några exempel som man kan förbättra så att ingen tar skada varken människorna eller miljön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar