1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation? I det centrala Australien bor den mindre än en person / km2.
Eftersom att i centrala Australien så är det ökenklimat. Därför finns det
ju inga träd eller någon slags växtlighet där och det är ju även jätte varmt där.
Man kan ju inte ha något jordbruk där och det bor nästan inga människor där.
Vatten och mat finns det ju inte heller så det är därför nästan alla människor
bor i yttre delen utav Australien.
I yttre delen av Australien bor det 1- 10 eller 10- 50 personer / km2.
Där är det stäppklimat, tempererat kustklimat, savannklimat eller subtropiskt klimat.
Så därför är det lite vanligare att dom flesta människorna bor där.
2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka
vegetationszoner som finns?
Vegetationszonerna i Europa är lövskog, barrskog,
bergsvegetation, medelhavsvegetation, grässtäpp, blandad barr och
lövskog, öken och halvöken och tundra kalfjäll.
3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.
Det finns medelhavsklimat, Inlandsklimat, Kustklimat, Bergsklimat,
Ökenklimat och Arktiskt klimat.
4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest
tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolk-ningstäthet och kallt klimat?
Det är mest i västra Tyskland och i södra Italien. Det bor även väldigt många i
Belgien och i Nederländerna. Det finns även vissa städer som är väldigt
tätbefolkade t.ex som Warszawa, Stockholm, Madrid, London, Berlin,
Paris, Athen, Prag, Milano, Barcelona, Lissabon och Rom.
5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det
mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
I t.ex västra Tyskland och i Nederländerna och i Belgien, är det nästan bara
lövskog. I dom länderna så regnar det lite grann, vissa regnar det mer i och vissa
regnar det mindre i.
Så jag tror att det kan vara bra odlingsmark.
Vid Belgien och Nederländerna så är det mycket Industriområde.
Det finns mycket oljeraffinaderi, bilindustri, Kemiskt industri och
Metallindustri.
Det är en fördel med att det bor så mycket folk där.
Sen så bodde det också mycket folk i Köpenhamn, Barcelona, Athen, Rom och
Lissabon. Jo varför bor det så mycket folk där. Det kan vara för att det är mycket
bilindustri, skäppsvarv och metallindustri osv. Alla dessa städer ligger vid
vattnet och det är alltid bra att bo vid vattnet/hamnen.
Växtligheten där alla dom städerna ligger är bara Medelhavsvegetation och lite
Lövskog. Det regnar lite grann där. I Rom regnar det iallafall mest.
6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner
och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.
Jag har valt ut några städer ur Europa som jag tänkte jämföra med Australien.
Det bor inte så mycket folk i Norra Europa som i t.ex Södra och i centrum.
I centrum av Australien så bor det nästan ingen. Det bor mest folk i södra och i
östra Australien. Men det är faktiskt inte så konstigt att det inte bor så mycket folk i
centrum av Australien. Eftersom att det är bara är ökenklimat och stäppklimat där.
Om det är ökenklimat eller stäppklimat så är det svårt att överleva där eftersom
att det är för varmt och för torrt, det finns inte heller något vatten och det är
ingen bra jordbruksmark. Därför bor det nästan inga människor i Australiens
mitt. Om man ska jämföra Australiens klimat med med vissa delar av Europas
klimat. Så finns det mest Inlandsklimat, Kustklimat och Medelhavsklimat.
odlingsmark. Som vissa fattiga länder är, för vi har råd att importera vår mat
från andra länder. Australiens växtlighet har mest öken, gles
tropisk skog, busk- och grässtäpp och medelhavsvegetation. Dom har även
lite lövskog och regnskog. Europas växtlighet har mest lövskog, barrskog
och medelhavsvegetation. Påminnande om Australiens vegetation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar