Lag och rätt

1. Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?     Vi har regler för att barn För att allt ska funka bra. Om vi inte skulle ha regler eller laga då skulle allt vara kaos. Tänk om vi inte skulle ha trafikljus, då skulle  alla fått köra hur dom ville och det skulle orsaka massa bilolyckor. Eller tänk om inga vuxna skulle jobba. Då skulle det ju inte funnits sjukvård, lärare osv.. Det skulle ju inte funkat, så det är bra att det 

        finns regler, normer och lagar. 

        Komma överens. Fungerande samhälle. För att kunna straffa brottslingar. 

        För att styra lekar rollspel osv och för att ha allt under kontroll. 

        Riktlinjer för hur man bör bete sig.

2.    Hur går det till när nya lagar stiftas?

        Det är riksdagen som stiftar nya lagar. Men det kan vara beroende 

        på om det är en grundlag eller en vanlig lag.

        Proposition från regeringen / motioner från riksdagen

        Propositioner/motioner kommer i kammaren 

        Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget

        Partierna i riksdagen diskuterar i sina partigrupper om vad man tycker om 

        förslaget

        Riksdagen diskuterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen/ 

        lagändringen 

        Regeringen får veta vad riksdagen i en riksdagsskriverlse, sedan ska regeringen

        se till att beslutet träder i kraft

3.     Varför bryter man mot lagarna?

        Det är oftast så att om man växer upp i en dålig miljö med fattigdom, droger, 

        alkohol och våld så är det större risk att barnen sen begår olika slags brott. 

        För föräldrarna kan inte ta hand om barnen lika bra och om det dessutom är 

        fattigt så blir det bara värre och värre. 

        Det börjar kanske med att dom börjar röka eller stjäla och sen blir det bara

        värre och värre och sen spårar det ut på fel väg. 

        Det brukar också börja med att barnet skolkar och skiter i skolan osv.

        Om personen själv har blivit slagen så är det lättare för den personen och

        själv slå någon. 

        

5a.   Varför är huvudförhandlingen offentlig?

         Huvudförhandling är samma sak som rättegång. 

         Den är offentlig alltid offentlig för släkt, anhöriga och vänner 

         till båda parterna. Så det blir en rättvis rättegång. Men om 

         rättegången handlar om barn eller ungdomar, då sker det 

         bakom stängda dörrar. Sen kan allmänheten också komma dit

         om dom vill ta del av det eller som vår klass gjorde. Vi åkte 

         ju till rättegången för att lära oss mer och själva få se hur det går till.

          

5b.    Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid   

          huvudförhandlingar? 

          Om det handlar om sexualbrott så kan det vara lite känsligt för den

          åtalade. Tvistemål kan också vara lite känsligt. Om brottet handlar om

           ungdomar och barn. Så försöker man skydda deras identitet 

           så mycket som möjligt. Därför kan det vara viktigt att barnet / ungdomen

           inte får en fläck i något register. Ibland kan också vissa saker vara 

           så hemlighetsfulla att det kan skada landets säkerhet. 

          

6.       Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda

           med en dom?

           Överklaga domen till hovrätten eller högsta domstolen

           HD tar inte upp alla mål. Bara om det kan bli prejudicerande

            eller är av speciellt intresse. 

            Både målsägande och den tilltalade kan överklaga. Om en av parterna 

            gör det blir det en ny rättegång. 

7.         Ge exempel på vad ett tvistemål är?

             Ett tvistemål är tvister mellan människor. 

             Det kan t.ex vara två personer som ska skiljas och 

             då kan det bli bråk och tjafs om vem som ska ha barnen/barnet. 

             Eller om två personer har samma bankkonto och om dom sedan 

             skiljer sig då vet dom inte vem som ska få bankkontot och pengarna osv. 

             Det skulle också kunna va arv om någon dör så vet men inte vem som ska 

             få alla möbler pengar osv. 

8.         Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott?

             Om man är mellan 15 - 21 år då hamnar man ju inte i fängelse.

             Men man döms istället till sluten ungdomsvård. Om man

             gör något olagligt då får man också en anmärkning.

             Sen när man blir vuxen då står allt olagligt som man 

             har gjort i papper osv. Då kan det t.ex bli svårare att 

             skaffa jobb så småning om. 

9.         Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder?

             Alla brott har en straffskala det kan vara små eller stora straff.

             T.ex om jag har gjort inbrott så kan jag få fängelse i nåt år.

             Men man brukar nästan alltid få något slags straff, det kan vara böter,

             fängelse osv. Man har straff för att personen aldrig ska göra om det som

             den gjorde. Att den ska lära sig av sina misstag. 

10.        Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer 

              förbättras enligt dig?

              Vissa brottsoffer kan ha trauma eller vara jätte rädda för att vara 

              utomhus osv. Vissa kan tycka det kan vara skönt att prata med någon

              som t.ex en kompis eller en förälder, men vissa behöver mer hjälp 

              och då kan man ringa till något som heter Brottsofferjouren. Om

              man är barn / tonåring då kan man ringa till Bris och prata. 

11.         Vilka är polisens uppgifter?

              Polisens uppgift är att minska brottsligheten och att göra så att

              alla människor känner sig trygga. Polisen försöker också

              förebygga brott. Genom att gå ut till skolor och prata om t.ex 

              droger, straff och andra brott. Dom jobbar också med 

              kommunen på olika sätt.