Växthuseffekten :
Växthuseffekten fungerar såhär. Solen skickar ut solstrålning som strålar mot jordytan. En tredjedel av strålningen reflekteras av is, snö och moln. Strålningen som reflekteras studsar bara mot vår planet och påverkar alltså inte vårt klimat.
Resten av solljuset blir till värme och binds av växter som kemisk energi alltså fotosyntesen. Alltså finns det mycket värme i atmosfären. Värmen kommer ifrån jorden. Denna värmen strålar mot jordytan men om atmosfären inte skulle funnits då skulle värmen stråla rakt ut i rymden. Det är detta som är den naturliga växthuseffekten. Utan växthuseffekten skulle det vara 35 grader kallare än idag (medeltemperatur). Alltså skulle det vara för kallt på jorden för att ens kunna leva.
Orsakerna som ligger bakom detta är att vi människor har släppt ut för mycket koldioxid och detta kommer mest ifrån trafiken och industrierna, alltså när fossila bränslen används som t.ex kol, olja och naturgas. I nuläget så är vi människor oroliga över vad som kommer hända i framtiden. Om medeltemperaturen bara stiger och stiger så kommer klimatet också ändras. Isarna smälter och det leder till stora översvämningar. Odlingsområdena blir bara torrare och torrare och det leder till att det blir sämre skördar. Det påverkar också människornas hälsa genom att sjukdomar och insekter sprider sig lättare. Miljontals människor kommer vara på flykt på grund av svält eller brist på vatten. Naturkatastrofer och svält ökar risken för krig och konflikter. Därför är miljöproblemen en viktig faktor för fred på jorden.
För att minska utsläppen av växthusgaser så kan du t.ex använda energisnåla lampor, spara på strömmen, duscha mindre, och inte slösa på vattnet i allmänhet,
åk istället kollektivtrafik och utnyttja bilen om det finns plats, istället för att åka med flera bilar. Du kan också tänka på att köpa närproducerad mat istället för att köpa mat ifrån Spanien eller Kanada. Så köp närproducerad mat, om du köper mat ifrån andra länder så blir det mer transport och alltså mer utsläpp ifrån bilarna. Produktionen av grönsaker bildar mindre växthusgaser än produktionen av kött.
En femtedel av alla växthusgaser kommer ifrån produktionen av kött. Vilket är en stor del. Så tänk på att äta mindre kött, du behöver inte bli vegetarian eller vegan men du kan ju försöka minska på köttet och ha vegetarisk mat två gånger i veckan istället för ingen gång i veckan. På dessa sätt kan du minska på växthusgaserna och det kan faktiskt bli stor skillnad om alla hjälps åt.
Ozonhål i atmosfären :
Ozonhålet är ett underskott av gasen ozon och det uppstår i jordens atmosfär. Det mesta Ozonet ligger på 10-15 km höjd, alltså i troposfären i jordens atmosfär.
Det är den som skyddar oss mot solens ultravioletta strålar. Utan solstrålning skulle inte ozonet finnas. Vi människor har ju också snabbat på denna processen genom utsläpp från CFC och HCFC och andra ozonbrytande gaser. På södra halvklotet i september/oktober så är det ett ozonhål över Antarktis. Det betyder att mängden ozon i atmosfären är mycket lägre en noll och mycket lägre en normalt. På våren 2011 så var ozonskitet så tunt att det såg ut som ett ozonhål. Ozonhålet är alltid vid polerna och det beror på att det är så kallt där. Det ligger kring -80 grader i ozonskitets nivå. Det är inget riktigt hål i atmosfären utan ozonskitet har tunnats ut och det är det som kallas för ozonhål och det uppstår vid nordpolen och sydpolen. Men i nuläget ser det relativ positivt ut, efter detta århundradet bör ozonskiktet vara ganska återställt. Från första början så var det såhär att drivgaserna friån och som används i sprayflaskor och kylskåp osv. Dessa gaser bröt ner ozonet (o3) till vanligt syre. Ozonet hindrade ultra violet strålning att nå jordytan. Därför var det väldigt skadligt när ozonet försvann, uv-strålningen ledde till hudcancer och det blev en risk med att sola för mycket. Eftersom det internationella förbudet mot frionet och liknade gaser accepterades av nästan hela världen. Så började ozonhålet ”läkas” av sig själv. Vilket är bra, så som enskild individ kan du i nuläget inte göra något åt ozonskiktet. Utan det rullar på av sig själv.
Försurning av sjöar, skog och mark :
Ända sedan 1990 har försurade sjöar blivit mindre. Från 17 % till 10 %.
Det är mest försurade sjöar i sydvästra Sverige, där är 47 % av sjöarna försurade.
Försurade ämnen gör så att det avrinnande vattnet från skogsmarken blir sur och aluminiumrik. I ett område där vattnet är mycket försurat kan även grundvattnet ta skada. Det sura vattnet lakar ut olika metaller som t.ex koppar, aluminium, zink, bly och kadmium från marken till varmvattenberedare och vattenledningar. Därför kan det finnas en risk att dom som dricker ur en egen brunn får i sig hälsofarliga halter av metaller. Orsaken till dom försurade sjöarna och markerna beror på luft föroreningar från b.la Ruhr området, som är ett mycket stort område för tung industri och också från en del svensk industri som släpper ut stora mängder gifter i luften via skorstenarna. Ämnena är b.la koldioxid, kolmonoxid, svaveloxid, ammoniak tungmetaller osv. Det är framförallt
svaveloxiden som slås ihop med luftens vattenpartiklar och då bildas det svavelsyra, och detta regnar ner som surt regn. Då hamnar det i sjöarna och i marken osv. Konsekvenserna av detta är att skogen dör, sjöarna blir sura så att djurlivet minskar kraftigt, vissa djurarter kanske även dör ut, marken blir sur och det leder till att jordbruket blir skadat/förorenat. Det beror på att dom viktigaste näringsämnena försvinner och då växer inte växterna lika bra. För att minska försurningen så kan man flyga med flygplan över sjöarna och marken som är drabbad och släppa ut kalk. Som är basist detta hjälper till så att sjöns ph värde blir mer neutralt. Detta tillsammans med att man har strängare krav mot industrin förbättrade filter och att mindre mängder får släppas ut i luften. Gör så att processen verkar vända. Om du vill hjälpa till som enskild individ kan du åka mer kollektivtrafik, köra mindre bil, minska din konsumtion, spara på vattnet, använda mindre elektricitet, äta mindre kött och köpa närproducerat osv.
Övergödning och syrebrist i hav :
Problemet kommer ifrån jordbruket, bilavgaser och industrierna.
Övergödning beror på utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i marken och vattendrag. Det kan leda till algblomning och syrgasbrist. Övergödningen utvecklas till att sjön växer igen så att det övergår till våtmark. Övergödning betyder näringsökning av ämnen som t.ex fosfor och kväve. Då ändras även ekosystemet, växter och djuren tar skada av detta och drabbas hårt eller dör. Östersjön har stora problem med detta.
Man märker att det är ökade halter av näringsämnen eftersom snabbväxande
röd och grönalger ökar. Vanlig tång blir övervuxen och dom fintrådiga algerna
rensas ut. En ökning av näringsämnen leder till ökad produktion av
växtplankton. Folk använder ofta konstgödning och när dom använder
det till jordbruket så kan det rinna ut i havet eller sjöarna. Då blir det som sagt ökad produktion av alger, det kan också leda till plankton. Vilket inte är bra, det kan också leda till att ”konstgödslingen” kommer till brunnar eller andra vattenkällor.
Ett stort problem är att konstgödslet rinner ner i havet via åar och grundvattnet, detta leder till algblomning vid kuststräckor som t.ex i Östersjön. Efter det så är inte havsvattnet bra att bada i det kan vara giftigt för människor om man t.ex för kallsupar och till och med dödligt för djur som hundar. Därför borde man använda mer naturliga gödsel som t.ex avföring ifrån djur eller mat rester osv. När man köper ekologisk mat så innebär det att man inte har gödslat
med konstgödsel utan med naturligt gödsel.
Det vi kan göra för att hjälpa till att minska näringsämnena. Är att tömma båt toan
i land. Det skulle minska 4 ton fosfor utsläpp bara ifrån Sverige. Avgaser har också en gödande effekt, tanka istället gräsklipparen med utombordaren med den renare alkylatbensinen och såklart tänk på att åka mer kollektivtrafik istället för att ta bilen. Tänk också på att inte kissa i vattnet, för bara en person ger gödning till 1 kilo alger.
Källor :
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/minska-overgodningen/1133391-overgodning-och-algblomning
