SO Mänskliga rättigheter

Hur, när och varför bildades FN?

Efter andra världskriget så låg vissa länder i ruiner och var helt förstörda. Därför  bildades FN (förenta nationerna) dom bildades helt enkelt för att bygga upp världen igen och för att det aldrig skulle bli ett liknande sådant krig igen (som andra världskriget). FN bildades 24 oktober 1945. Det var segrarmakterna som byggde upp FN USA, England, Frankrike, Sovjetunionen och Kina. Det var många länder som tyckte det lät som en bra ide och därför var det många som valde att gå med i FN. 

Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Diskriminering innebär att någon missgynnas och kränks och behandlas illa pga t.ex kön, ålder, ursprung osv. Grunderna för diskriminering i Sverige är att är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett hudfärg, religion, sexuella läggning, ursprung, kön, osv. Även funktionsnedsättning och politiska åsikter räknas in. Det kan vara så att du behandlas sämre än andra även fast ni är i samma situation, eller att du kanske inte får jobbet pga att du har en viss hudfärg eller viss ålder. Diskriminering kan bero på många olika saker men det vanligaste är fördomar, att personen döms i förväg innan man ens vet hur personen är. Folk dömer kanske dom som har funktionsnedsättningar eller en viss hudfärg och drar alla över en kant och tror att alla är likadana, därför kan det förekomma diskriminering. 

a Redogör för vad en nationell minoritet är.

En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i ett land som har ett eget språk och en egen kultur än resten av landet. Som t.ex judar i USA, romer i Finland. Det är ofta så att dom nationella minoriteterna tillhör landets urfolk. Som t.ex samerna i Sverige. En fjärdedel av världens befolkning tillhör faktiskt en nationell minoritet. Artikel 27 i FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter står det att dom som tillhör en nationell minoritet ska få ha ett eget kulturliv, ha sin religion och sina traditioner och få prata sitt eget språk. Dom ska även kunna använda sitt språk när dom t.ex pratar med myndigheter, personal på sjukhus och lärare i skolan. Landet kan också ha tv kanaler och radioprogram på deras språk. 

För att anses som en nationell minoritet måste minoritetsgruppen ha bott här i minst 100 år eller i fyra generationer. Judar, romer, samer och ”Sverigefinnar” har räknas som en nationell minoritet här i Sverige sedan 1999 och deras språk erkändes också som officiella minoritetsspråk ett år senare.  

b Varför räknas samerna som ett urfolk?

Ett ur folk är ett folk som har bott där redan innan nuvarande statsgränser fastställdes. Dom har sin egna kultur, sitt eget språk och sina egna traditioner. Många av dom vill bevara detta och ge vidare detta till kommande generationer. 

Många av urfolken har blivit kränkta, dom har också tvingas flytta. Många av urfolken lever i fattigdom som i t.ex slumområden. Samerna är det ända urfolk som har erkänts som ett urfolk inom EU. Samerna har funnits i 1000 tals år och idag finns dom i fyra olika länder som är Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Ungefär 10 % av samerna jobbar just nu med rennäringen som är det vanligaste när man är same. Många jobbar också med slöjdhantverk, jakt eller fiske. 

c Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Dom måste få ha sitt egna språk och kultur. Man ska också få ha sitt egna kulturliv och få ha sin religion och prata sitt språk öppet. Men det är viktigt att även dom ska kunna använda sitt eget språk när dom t.ex talar med myndigheter, personal på t.ex sjukhus och lärare i skolan. Dom ska också kunna få kolla på tv eller lyssna på radio på deras språk så att dom förstår. Även att lära ut undervisning och äldreomsorg på dessa språk. I Sverige ska också minoritetsgruppen bott här i minst 100 år eller i fyra generationer för att kunna räknas som en nationell minoritet. 

Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Man kan bli kränkt för sin hudfärg, rasism. Rasism pågår på många ställen i världen man kan bli utsatt för sin hudfärg, vilket land man kommer ifrån osv. Det finns som sagt på många ställen men ett av dom ställena är Sverige. Vi har väldigt mycket rasism i Sverige vi har till och med ett parti som står för rasism. Alla i Sverige är långt ifrån rasister men det finns ganska många. Som alltid skyller allt på invandrarna eller på dom som har en mörkare hudfärg osv. 

Det finns homosexualitet i hela världen och det innebär att man gillar samma kön. Det blir bara vanligare och vanligare med homosexualitet och ett av som länderna där homosexualitet inte är okej är Somalia. Det är många som inför nya anti-gay lagar och fortsätter att vara emot homosexualitet. I Somalia så kan det t.ex sluta med död om man är homosexuell. Det var en 18 årig kille som stenades till döds och detta skedde i huvudstaden Mogadishu. 

Man kan också bli kränkt för vilket kön man har om man är man eller kvinna. Det vanligaste är att kvinnan oftast blir utsatt för skit. Det är nästan alltid kvinnorna som får det mycket sämre än männen, för männen ses som mer värda. I Saudiarabien har kvinnorna ingenting att säga till om. Mannen styr dom, och dom får knappt prova kläder i omklädningsrum, resa själva isåfall måste mannen vara med, inte beblanda sig med män om man t.ex ska gå in i ett köpcenter, in på banken osv. Så ska det finnas separata dörrar en för män och en för kvinnor. 

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Egentligen är det inte så stor skillnad om man är med i en frivilligorganisation eller en mellanstatlig organisation, båda jobbar för samma saker och båda två hjälper till med mycket. Men om man jobbar eller är med i en frivilligorganisation då visar man på ett annat sätt att man bryr sig. För man slösar sin tid och även fast man inte tjänar pengar på det så gör man det och bryr sig om dom människorna som har det svårt. Man är inte självisk och snål utan man försöker och hjälper till så gott man kan. Dom människorna som tar sin tid och hjälper andra utan att få ut något av det själva är mycket fina personer, och fler borde tänka som dom. Det är alltså en fördel att vara med i en frivilligorganisation man kan få in pengar genom, insamlingar, musikkonserter och om något händer man dom frivilliga organisationerna vara där mycket snabbare än dom mellanstatliga. I frivilliga organisationerna så tas besluten mycket snabbare, eftersom att man inte måste ta besluten med alla andra länder runt om i världen (FN). Dom frivilliga organisationerna är också lättare att ta kontakt med, om man t.ex vill skicka ett bidrag till röda korset så kan man göra det. När det t.ex gäller FN så kan man liksom inte skicka ett bidrag osv utan det är en annan process. I en frivillig o kan man vara mer personlig och ta beslutet själv. 

I mellanstatliga organisationer som t.ex FN och EU där måste flera länder vara med och fatta beslut. Vilka konflikter och katastrofer som borde prioriteras först, det är inte något man kan besluta om på egen hand. 

Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

I en diktatur saknar människorna demokratiska rättigheter. Det är ganska många länder som lever i diktatur och det innebär att man t.ex inte får rösta på vem som ska styra det landet som man bor i, man har nästan ingen yttrandefrihet man får alltså inte säga öppet hur man tycker och tänker, inte visa sina åsikter. Det är också vanligt att polis och domstolsväsendet inte fungerar. Man kan hamna i fängelse utan att ens ha blivit dömd och om man öppet pratar skit om sin diktator eller liknande så kan man bli utsatt för hot eller tortyr. Att bo i ett land där det är diktatur innebär att det är en eller ett antal få personer som styr över landet och folket. Oftast är dessa personerna inte folkvalda utan dom har fått makten på annat sätt, och dom kan inte heller röstas bort. Ett exempel på ett land som lever i diktatur är Nordkorea, så det är det jag tänker fördjupa mig i lite extra. Nordkorea är en diktatur som ses att vara den hårdaste i världen, Nordkorea har faktiskt utnämnts som dom värsta i hela världen när det kommer till pressfrihet. Man får absolut inte skriva något dåligt om landet ute på nätet man ska istället lovprisa Kim Jong Un. I alla hus i Nordkorea så finns det en inmonterad radio som inte går att stänga av, och den sänder ut all Nordkoreas propaganda. I Nordkorea så har dom val var femte år sist så röstade 100 % av befolkningen på Kim Jong Un. Detta är ett tecken så diktatur om vi skulle ta och jämföra detta med ett demokratiskt land, då skulle alla få rösta på vilket parti man ville. Jag tänkte ta och jämföra Nordkorea med det land jag själv bor i Sverige. I Sverige har vi demokrati och vi har val var fjärde år och då får alla rösta på vad dom vill. Den som får flest röster blir vår nästa statsminister (allmän rösträtt), det är lika för alla och alla får vara med och  bestämma. Att leva i ett demokratiskt land innebär att alla får tycka och tänka vad dom vill man får också demonstrera och visa vad man tycker och tänker så länge man inte kränker andra människor för då räknas det som diskriminering. Vi har alltså yttrandefrihet i Sverige vilket dom inte har i Nordkorea. Vi har också jämställdhet i Sverige vi är ett av dom mest jämlika länderna i hela världen. Vi har också något som kallas för tryckfrihet vilket innebär att i radio, tv och tidningar får utrycka vilka åsikter dom vill så länge dom inte hetsar eller trycker ner andra människor. Sverige är ett av dom minst korrumperade länderna i världen och det betyder att tjänstemän och myndighetspersoner ej tar emot mutor och andra fördelar för att människorna ska kunna komma undan med olika slags saker för att få orättvisa fördelar. 

SO Världsreligionerna

Jag är kristen och har varit det ända sedan födlsen. Mina 

föräldrar och mina släktingar på både min mammas och 

pappas sida är också kristna och tror på gud. Så för mig 

har det alltid varit en självklarhet och en vana att be en 

kvällsbön, gå till kyrkan, be för maten och för varandra 

och att konfirmera mig. Därför är det helt naturligt eftersom 

att jag har levt med kristna föräldrar osv och nu denna 

sommaren så konfirmerade jag även mig och märkte då 

att jag var kristen påriktigt och tror på gud osv. 

Min kristna tro påverkar inte mig så mycket i vardagen 

förutom att jag kanske ber för någon som är sjuk i min släkt,

 eller något jag mår dåligt över, oftast om andra personer i 

min närhet. Men det gör jag också som jag vill, det är inget 

måste att be men jag gör det om jag själv vill det. Annars 

påverkas inte jag särskilt mycket av min tro, ibland går jag 

också till kyrkan. Men det gör jag inte lika ofta som jag 

gjorde innan, innan sjöng jag i barnkör och gick i princip 

till kyrkan varje söndag. Men det gör jag knappt just nu. 

Men det beror ju på från person till person det avgör 

man själv. 

Jag är glad för att jag har en tro i mitt fall kristendomen. 

Man känner sig på nåt sätt aldrig ensam man har alltid 

sin tro med sig. Det är viktigt att ha den med sig, speciellt 

när man kanske inte mår så bra över någonting eller är orolig, 

då kan man be till gud och lätta sitt hjärta, och alla som har 

en tro har något gemensamt. Alla tror på en och samma gud 

det är bara att vi har olika namn vissa kallar honom för gud, 

Allah, Jahve osv. Men man har på nåt sätt alltid en trygghet 

och det finns alltid en gud som älskar dig och som vill dig 

allt gott i livet och även efter livet när det tar slut. Att ha en 

tro är så mycket mer än att bara tro på gud det är en 

gemenskap med folk som har samma religion som du. 

Man kan gå till kyrkan, man får vänner från konfirmation, 

man kan tala om sin tro öppet, med folk som känner likadant 

som dig och förstår dig. Det är många ateister som tror att 

dom med en tro har många regler och saker som dom måste 

följa och att dom som inte har en tro lever mer fritt. I vissa 

religioner är det mer strikt med vissa saker men det är också 

olika från religion till religion. Om man ser på kristendomen 

så tycker inte jag att den påverkar mig negativt på något sätt, 

sen är det också upp till varje person att följa dessa regler eller 

inte följa dom. Alla kristna sitter inte och läser bibeln rad efter 

rad och följer allt som står där, utan man har en egen vilja till 

att bestämma det själv. Jag tycker alla får göra som dom vill 

även fast dom har en tro. 

I kristendomen så har vi också väldigt många högtider, en 

av dom är jul. Vi firar jul till minne av Jesus födelse, det är 

en stor händelse. Jesus bevisade att han var Guds son genom 

att göra sina gärningar, dö och uppstå igen. Vi firar julafton 

den 24 december och det är en stor högtid. Då äter man oftast 

ett traditionellt julbord, men är med familj/släkt, man ger 

och får presenter och pyntar huset lite extra med julgran, 

ljusstakar, stjärnor, krubba osv. 

I islam så ber man fem gånger om dagen en gång på morgonen 

en gång vid lunch och en gång vid eftermiddagen och en gång 

vid middag och en gång när solen går ner. Man ber mot Mekka 

och man kan använda sig av koranen när man ber. En annan 

sak är att man inte äter gris kött det påverkar ju också ens vardag 

t.ex när man är i skolan, resturanger osv. En sista sak som påverkar 

ens vardag är att man kan ha slöja, man måste inte ha slöja men 

man kan ha det och vissa tänker även på att ha lite mer skyddande 

kläder på sig. Det är också upp till var och en såklart men om man 

följer det då påverkas ju ens klädstil och kläder utifrån det. 

Islam har ganska många högtider en av dom viktigaste 

högtiderna i islam är id al-fitr det är en högtid som firas 

när ramadan är slut och den firas ungefär i 2-3 dagar. 

Den brukar börja redan på förmiddagen under fastans 

sista dag. På kvällen och på dagarna gör man stora 

festmåltider och äter tillsammans, man brukar göra 

det tillsammans med sin familj och släkt. Barnen får 

ofta nya kläder, pengar presenter osv. 

Det finns också en högtid som heter id al-adha och den firas 

man till minne av berättelsen av Abraham och Ismael. För att 

testa Abraham krävde gud att han skulle döda sin son som ett 

slaktoffer. Abraham tänkte göra det men gud hindrade honom, 

då hittade Abraham en bock som han kunde offra istället för sonen. 

I muslimska länder slaktar man ofta ett djur och sedan skänks 

köttet till dom fattiga. Dom som själv inte kan slakta skänker 

istället pengar till ett bra ändamål, men firar id al-adha genom 

att umgås med familj och släkt, det är samma sak då att barnen 

också får presenter. 

I judendomen så ber man tre olika böner om dagen, en på morgonen, 

en lite innan 12 och en på eftermiddagen man kan också be en 

kvällsbön om man vill. Man kan också be en bordsbön innan 

man äter. Man kan också gå till synagogan, det är ungefär samma 

sak som att vi har kyrka i kristendomen och som att det finns moské 

i islam. Vissa judar har också en speciell huvudbodnad som kallas för 

kippa det är som en liten hatt, man har den oftast när man ska till 

synagogan eller vid mer religösa tillfällen. Men vissa har den hela tiden. 

I judendomen så har man en högtid som heter sabbat, den högtiden 

firar man var sjunde dag den börjar på fredag kväll och pågår till 

lördagskvällen. Enligt dom skapade gud världen på sex dagar och 

på den sista dagen vilade han alltså på lördagen och därför ska 

människorna också vila på lördagen. Sabbaten är en familjehögtid 

då familjen har gjort fint i hemmet, lagat god mat, tänt ljus, osv. 

Om man vill kan man också gå till synagogan för att vara med 

på gudstjänst. 

Pesach är en annan högtid inom judendomen och det är den judiska 

påsken. Judarna firar påsken till minne av befrielsen från slaveriet i 

Egypten för ungefär 3000 år sedan. Denna högtid varar också i 

ungefär 24 timmar. 

I hinduismen så samlas man på morgonen för att be en morgonbön. 

Hinduerna tänker på att respektera allt liv så därför är det många 

hinduer som inte äter kött och dom respekterar också allt liv. Dom 

skulle t.ex aldrig kunna avliva en ko för att sedan kunna äta den. 

Som hindu kan man också gå till templet för att be eller ofra något. 

Många hinduer går till templet varje dag och då påverkas alltså deras 

vardagsliv ganska mycket av deras religion. Det är också många hinduer 

(framförallt kvinnor) som har en prick i pannan den kan kallas för tilaka 

den symboliser det tredje ögat, det ögat som alltså ser inåt mot gud. 

I hinduismen har man också några olika högtider en av dom populäraste 

högtiderna är diwali, det är hinduisk nyår och en stor ljusfestival. Den firas 

några dagar i oktober/november. Man firar ljusets seger över mörkret och 

då tänds små oljelampor som lyser upp hela Indien. Det är vanligt att man 

äter men mest sötsaker massa godis, te osv. 

En annan högtid som är väldigt stor inom hinduismen är holi festivalen, 

den första dagen tänder man en stor brasa och den andra dagen springer 

alla runt och kastar vatten och färg pulver på varandra. Det är en stor 

färgfestival. Festivalen pågår i flera dagar nån gång i mars. 

En av dom största högtiderna inom buddhismen är vesak eller Buddha 

dagen. Man firar Buddhas födelse och hur han blev Buddha. Man känner 

tacksamhet och minns hans liv. Man uppvaktar alltså honom. Det börjar 

på fullmånedagen i den femte månaden enligt månkalendern. Man brukar 

pynta med lampor som symboliserar att Buddha förde ljus till världen. 

Man kan också gå till templen och vara med och meditera, det brukar 

pågå hela natten. Man kan också ta med sig mat. 

Vad som händer efter döden är en stor fråga som många alltid har undrat 

över, och alla har sina egna tankar och funderingar. I kristendomen så tror 

man att själen lever vidare och att man kommer till himmeln, om man 

har levt ont och ett dåligt liv då kommer själen istället till helvetet. Ingen 

vet exakt vad som händer men i kristendomen så tror man att man kommer 

hem till ett ännu djupare och större hem (himmeln) och att man då får träffa 

Gud. Så det är vad alla kristna hoppas och tror på. 

I islam så tror man istället att man kommer möta Allah och att han kommer 

kolla på deras själar och se om dom är goda eller onda. Den med goda gärningar 

kommer att belönas och den med onda gärningar kommer att straffas. Dom 

som har levt gott kommer till paradiset och dom med onda gärningar 

kommer till helvetet. 

I hinduismen tror man att atman (nästan samma sak som själ) återföds 

till antingen en högre varelse eller till en lägre varelse beroende på hur 

din karma ser ut. Dom gillar egentligen inte att återfödas och bli en annan 

varelse utan dom vill helst uppnå moksha och då sluter sig atman till 

världssjälen brahma. Då har man funnit sin verkliga själ. Moksha brukar 

beskrivas som en underbar plats med ro och stillhet. Man kan också be 

gudarna om hjälp om man känner sig lite vilsen på vägen, meditation 

och yoga är också mycket viktigt. 

I buddhismen tror man också på reinkarnation fast då är den personens 

karma som återföds. Detta kallas för samsara. Buddhisterna vill inte heller 

återfödas utav dom vill helst av allt uppnå nirvana. Nirvana är ett tillstånd 

av vila och då slipper man världen runt omkring. Så man vill alltså 

komma till nirvana. 

I judendomen så tror dom att Messias ska komma när tiden är inne och 

då ska det bli gott här på Jorden. I judendomen tror man att det finns 

ett andligt tillstånd efter döden. Men det kan inte beskrivas så noga 

för dom tror inte något speciellt. Judendomen tänker mer på livet dom 

lever nu och tänker inte så mycket på vad som händer sen efter döden. 

SO Sekularisering

1. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill 

uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Humanisterna vill inte ha bort religion och har inget emot religion. 

Utan dom vill bara ta bort den negativa delen av religion, dom arbetar 

mot att människor ska bli förtryckta och olika tankesystem. Humanisterna 

tycker att alla ska få tro på vad dom vill, så dom har ingenting emot religionen. 

Men dom vill inte att dom som har en religion ska försöka övertala dom som 

inte har en religion. Dom vill heller inte att religionen ska påverka samhället 

utan dom vill leva i ett sekulariserat samhälle, utan att samhället ska påverkas 

av en religion, dom tycker det är viktigt att det hålls isär. Humanisterna vill ha 

en skillnad mellan kyrka och stat och religion och skola. Religionen är en privat 

sak och dom tycker inte att det ska blandas in i samhället utan det ska hållas i 

familjen. Dom själva tror inte på gud och på ett liv efter döden men dom accepterar 

ändå dom som har en religion. Det är också många som döper sin barn, omskär 

sin nyfödda pojke osv och då är det föräldrarna som tar beslutet om det, och det 

tycker humanisterna är fel dom tycker att det är barnets beslut och att dom borde 

hoppa över det. Dom tycker också att man borde ta bort skolämnet religion och 

istället prata om dom som lever utan en religion osv. Dom tycker också det är fel 

att en person föds in i en religion och att personen/barnet inte har någon egen 

vilja. Dom tror att det är många familjer som har en religion och sen döps, barnet, 

följer med till kyrkan osv och det tycker dom är fel. Jag tycker det är fel att ett barn 

föds in i en religion och att dom inte har något att säga till om. Jag tycker det är upp 

till barnet om den vill ha en tro eller inte men barnet kan ju inte riktigt säga sin åsikt 

när den är så liten. Så vid 15-års ålder ungefär tycker jag att barnet får ta sitt egna 

beslut. Men jag tycker inte heller att det är fel att familjen ber eller går till kyrkan 

med barnet osv. För det är upptill föräldrarna och det är ju inte så att dom bara 

kommer låta sitt barn stanna hemma p.g.a att dom inte vet om barnet är kristet 

eller inte. Vissa tankar som humanisterna har håller jag med som t.ex att dom vill 

ta bort förtryck och olika tankesätt, men vissa håller jag verkligen inte med om 

som att t.ex ta bort skolämnet religion i skolan. 85% av jordens befolkning har 

en religion och det överväger ganska stort. Dessutom pratar vi också om dom 

som inte har en religion (ateister). Men det finns liksom inte så mycket att säga 

om det, och det är väldigt intressant att läsa om olika religioner och få reda på 

vad andra tror på. Men det är ju personligen vad man gillar och vad man inte gillar.

12 + 13.  Resonera om Sverige / världen kommer att bli mer eller mindre 

sekulariserat i framtiden. 

Undersökningar har visat att 15% av världens befolkning står utan en religion. 

Det är ungefär en miljard människor. Dom som lever utan en gud finns i alla 

världsdelar men det finns flest i Europa, Sverige är ett av dom länderna där det 

finns många ateister icke troende. Vi lever redan i ett väldigt sekulariserat land 

vilket betyder att vi inte påverkas av olika slags religioner i vårt fall kristendomen. 

Sverige är ett av dom mest sekulariserade länderna i världen. Det är väldigt många 

länder som inte är sekulariserade. Men jag tror att dom länderna tillslut också 

kommer att leva sekulariserat. Det kommer ta tid men jag tror det kommer bli 

så i slutändan. Dom ser på tv, filmer, internet att vi inte lever i ett sekulariserat 

land, där lagarna inte ska baseras på någon religion. Dom länder som lever i icke 

sekulariserade länder lever väldigt gameldags och följer lagar och regler som är 

flera hundra år gamla. Dom är väldigt gammalmodiga och lever inte på samma 

sätt som vi i Europa lever. Jag tror att det kommer bli en förändrig fast efter ett 

bra tag. Att leva i ett icke sekulariserat land innebär att lagarna och samhället 

syrs av en religion, kyrkan, koranen som exempel. I slutändan tror jag alltså i 

princip alla länder kommer att bli sekulariserade. Det kan ses både som positivt  

och negetivt. Alla länder kommer att påverka varanndra och tillslut kommer 

dom leva på samma sätt. Innan hade kristendomen en stor påverkan på skolan 

man började och slutade dagarna med bön eller psalmsång. Det var kyrkorna 

som startade skolorna osv, dom senaste 100 åren har staten tagit över skolorna 

och religion och skolor har glidit ifrån varanndra mer och mer. Det finns väldigt 

många ateister i Sverige och Sverige är även ett väldigt mångkulturelt land med 

många olika kulturer och religioner. Därför ville man kanske inte sikta in sig på 

en religion i detta fallet kristendomen utan därför väljer man istället att leva i 

ett sekulariserat land där landet inte påverkas av en viss religion. 

Religion buddhismen

1. Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Maya som är Siddhartas mamma kände värkarna och sedan födde hon en son som skulle påverka hela världshistorien. När han föddes fick han namnet Siddharta Gautama. Sedan gick dom till en vis man som spådde att Siddharta kommer att bli en mäktig person eller en andlig ledare, det var hans föräldrar mycket glada över. Därför skyddade dom honom från allting. Han tillbringade hela sin uppväxt i lyx, sedan blev han bortgift med en prinsessa och dom fick sedan en son. Men en dag när Siddharta var ute och red så såg han en tandlös gammal man, en annan dag såg han en sjuk man vid vägkanten och en annan dag såg han en död man. På kort tid så hade han både mött ålderdom, sjukdom och död och det var det hans pappa hade velat skydda han ifrån. När alla hade somnat smög han sig ut ifrån sin hustru och sin son och utanför så väntade hans tjänare med en häst. Efter det mötte Siddharta en munk med en tiggarskål i handen. Det mötet var väldigt speciellt och gjorde verkligen intryck på honom. Nu insåg Siddharta att ett liv i lyx var inte meningen med livet. Han tog tillsist ett mycket svårt beslut och smög ut en natt när alla sov och rakade av sig sitt hår, klädde sig i trasiga kläder, efter det gav han sig ut i världen. Han besökte många vishetslärare men han var inte riktigt nöjd så då träffade han en grupp munkar. Dom levde så fattigt som möjligt och åt nästan ingenting, dom slags munkar brukar kallas för yogis. Siddharta levde till sist på 6 stycken riskorn om dagen, han höll på att svälta. Men det var då han förstod att

lyx inte var den rätta vägen för att förstå meningen med livet. Siddharta satte sig nu under ett bodhiträd för att meditera. Han tänkte inte lämna platsen fören han har fått full kunskap om livet och universum. Efter 7 dagar förstod Siddharta sanningen om livet. Istället skulle han hitta en balans att få i sig så mycket mat och dryck som han behövde men inte mer. Siddharta hade blivit buddha det innebär att han hade förstått sanningen om livet man kan också säga att han har blivit upplyst. 

I kristendomen så gick det till såhär, ängeln Gabriel kom till Maria (Jesus mor) och berättade för henne att hon skulle föda guds son. Hon födde honom i ett stall i Betlehem. Sedan kom dom tre visa männen dit med gåvor, rökelse, myrra och guld. När Jesus var 12 år gammal så talade han med lärarna i templet, när han tillslut fyllde 18 år så började han med det arbete gud hade sagt till honom att göra. Jobbet var att predika och undervisa om guds rike. Jesus valde också ut 12 män som skulle hjälpa honom i arbetet (dom 12 lärjungarna). Jesus gjorde många underverk och hjälpte människorna så gott han kunde. Men Jesus hade också många fiender som ville honom illa, folk trodde inte på att han var Jesus. Därför bestämde dom sig för att spika upp Jesus på korset och korsfästa honom. Tidigt på en fredag eftermiddag

blev Jesus korsfäst på en påle, och på tredje dagen uppstår han ifrån det döda. Det var ett stort tecken på att han var Jesus och det var då folk började tro på honom. 

I Islam så tror dom såhär, år 570 föddes en pojke i staden Mekka på den Arabiska halvön. Han fick heta Muhammed, i vuxen ålder hade han fått uppenbarelser ifrån gud och han lät Muhammed starta en ny religion som fick heta islam. Muhammeds föräldrar dog när han var liten så han uppfostrades av sin farfar och sin farbror. Han började jobba redan när han var 8 år gammal, som kameldrivare. Under fastemånaderna brukade Muhammed meditera på ett berg som hette hira. Där mötte han ärke ängeln Gabriel som kom med ett budskap ifrån gud. Gabriel uppmanade honom till att gå ut och predika. Detta blev grunden för islam ”det finns bara en gud Allah och Muhammed är hans profet. 

Likheterna mellan Jesus och Muhammed är att ängeln Gabriel fanns i båda händelserna i kristendomen träffade ängeln Maria och sa till henne att hon skulle föda guds son och i islam sa ängeln att han hade fått ett budskap från gud och att han skulle gå ut och meditera. Jesus föddes i fattigdom eftersom hand föräldrar var ganska fattiga, Muhammed har levt utan föräldrar och Siddharta är uppvuxen i lyx och utan några orättvisor. Så på så sätt skiljer det sig väldigt mycket från varandra. En likhet som både Jesus, Muhammed och Siddharta har är att dom har lärt ut till folket. Jesus har predikat och undervisat om guds rike, Muhammed har också predikat och Siddharta har också lärt ut. En likhet mellan Siddharta och Muhammed är att dom föddes som vanliga personer men fick sedan reda på av en spådam, och av en ängel att dom var något speciellt och något mäktigt. Medans Maria redan fick veta sen innan att hennes son skulle bli guds son. Det finns säkert mycket mer likheter och skillnader. På ett sätt tycker jag att personerna och händelserna är väldig lika men på ett sätt finns det många skillnader.

8. Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

Det finns två speciella riktningar inom buddhismen och det är theravada och mahayana. Efter att buddha hade dött så uppstod det diskussioner om hans lära. Det fanns olika frågor som t.ex vilka som skulle uppnå nirvana, en annan fråga var kan buddha hjälpa människorna. Sedan kom dom in på dom två riktningarna 

som då är theravada och mahayana. 

Theravada är den äldsta utav dom, theravada betyder ”de äldstas lära”. Enligt dom kan det bara finnas en buddha i taget och han kan inte hjälpa människorna eftersom att han redan har uppnått nirvana. Dom menar att det bara är en utvald person av munkarna och nunnorna som kan uppnå detta. Dom som tror på theravada lever mest i Sri Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos och Kambodja. Riktningen finns mest i södra Asien och därför kallas den ibland för sydbuddhism. 

Om man istället tror på mahayana så tror  man att det finns många olika världar och till varje värld finns en buddha. Då finns det alltså många buddhor samtidigt, dom tror också att alla människor kan bli buddha. Dom tror också att buddha avstod nirvana för att istället kunna stanna kvar och hjälpa människorna. Mahayana utvecklades i Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal och det brukar kallas för nordbuddhism. Sedan fördes mahayana vidare till Kina, Japan, Korea och Vietnam och där brukar det kallas för östbuddhism.  

Dom skiljer sig på så sätt att theravada tror att det bara finns en buddha i taget och han kan inte hjälpa människorna eftersom att han redan har uppnått nirvana. Mahayana tror istället att det finns flera buddhor samtidigt fast i olika världar, och dom tror istället att han inte har uppnått nirvana för han avstod ifrån det, för att kunna hjälpa människorna. Dom olika riktningarna finns också i olika länder, det är inte så att dom båda riktningarna finns i samma land hälften som tror på theravada och hälften som tror på mahayana. Utan theravada finns mest i Sri Lanka, Mongoliet, Thailand osv och mahayana finns mest i Tibet, Mongoliet, Nepal osv. 

Det finns ganska många skillnader mellan dom två riktningarna. 

10. Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

Den riktningen som talar om bodhisattva är mahayana. Exempel på vad bodhisattva är, det är en person som t.ex avstår ifrån nirvana för att kunna hjälpa sina medmänniskor. Det betyder ”varelse fylld av upplysning”. Bohisattva har en stor betydelse inom buddhismen, nästan större än buddha. Den populäraste bodhisattvan är avalokiteshvara och den kan både vara en kvinna och en man. 

Den brukar avbildas med 11 huvuden och upp till 1000 armar. 

Inom kristendomen har vi helgon det är en människa som har levt ett liv nära gud, och därefter blivit helgonförklarad av kyrkan. För att kunna bli helgonförklarad måste personen vara död och personen måste ha levt ett liv som visar att har älskat gud. För katoliker är ett helgon en person som har levt i kärlek och godhet. Alla människor kan bli ett helgon, dock kan det vara svårt för oss eftersom att vi oftast sätter oss själva i centrum och inte gud. 

I islam finns det istället änglar. Dessa änglarna dyrkar Allah, Allah har skapat änglarna av ljus. Änglarna har inget val utav dom måste tro på Allah. Änglarna sja skydda människorna, uträtta ärenden om nåd, utför vissa övningar för att testa människan. Änglarna är skapade för att lyda och agera. 

12. Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?

I kristendomen har vi något som heter trosbekännelsen och vittnesbördet i islam (dom fem grundpelarna). I buddhismen så har man ”dom tre juvelerna”. Fast när det gäller ”dom tre juvelerna” så finns det inte någon gud med. Dom innebär istället läraren, läran och gemenskapen med församlingen. Eller (Buddha, Dharma, Sangha). Dom tre juvelerna kan tolkas på olika sätt, vissa ser det som en trappa först lär man sig om buddha sedan lär man sig om hans lära och tillsist söker man upp en munk och utför läran. Ibland är det även så att en speciell riktning betonar en av juvelerna extra mycket än dom andra. Buddha är läraren, dharma står för läran och sangha står för församling. När buddha dog så brändes han på bål sedan la dom askan i små askar som skickades till dom viktigaste kungarikena i Indien, sedan placeras den i en stupa (en byggnad). Det finns många stupor runt om i Asien. Det är många som gör pilgrimsresor till dessa platserna. Där offrar dom blommor, bränner rökelse och ger färgpulver. Dom hoppas på att få kraft ifrån föremålen. Den viktigaste platsen är Bodh-Gays i Indien det var där buddha fick sitt uppvaknande. 

15. På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Det finns många anledningar till att buddhismen har blivit populärare i västlandet. 

År 1933 så skrev den brittiska författaren James Hilton en bok som heter lost horizon. Den handlade om en plats Shangri-La. Platsen beskrevs som en paradisisk plats där invånarna blev mycket gamla, nästan odödliga. Den har påverkat mångas uppfattning om buddhismen på ett bra sätt. 

Det var många amerikanska soldater som också påverkades av buddhismens tankar 

i samband med andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget. Det är många som har lockats av karmatänket eftersom dom ser det det som rättvisa. 

Det är också många i västvärlden som uppfattar buddhismen som en väldigt fredlig religion. Det beror bland annat på att ledaren i Tibet är Dalai lama. Han har många gånger sagt att han vill ha fredliga samtal med Kina om Tibets framtid. Det var en stor anledning till att Dalai lama fick nobels fredspris 1989. 

När buddhismen spreds till västvärlden så har den anpassat sig av dom tankarna som redan finns där. Buddhister i väst förklarar ibland att dom är anhängare till en vetenskap eller filosofi, istället för en religion. Då blir det inte ett lika stort steg att byta religion. 

Människorna i väst väljer ofta ut vilka delar av buddhismen dom vill följa och utföra. Därför är det knappt någon sammanhållning mellan invandrade buddhister från Ostasien och dom buddhister i väst som har bytt religion. Det är inte så många av dom nya buddhisterna från väst som deltar i buddhistiska högtider osv. Dom har det mer som en privat sak, därför är det ganska stor skillnad på asiatisk och västerländsk buddhism. 

Jag tror att religionen har sprids p.g.a diaspora, alltså att folk har flyttat ifrån sina hemländer b.la för att det kanske har varit krig där. Och då har dom tagit med sin religion, i detta fallet buddhismen och på så sätt har den spridits och folk i västvärlden har på så sätt upptäckt den. jag ser inga nackdelar med detta utan bara fördelar. 

16. Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Dom buddhisterna som bor i väst ganska långt ifrån sina hemländer upplever sin 

religion ännu starkare än tidigare. Just för att dom håller fast vid sin egen identitet och sin egen kultur. Tempel och församlingslokaler kan hjälpa dom att hålla fast vid din tro osv när dom kommer till det nya hemlandet. Ordet diaspora betyder landsflykt. 

Diasporan finns också i judendomen. Efter andra världskriget så var det många judar som flydde till andra länder som t.ex USA osv. Att leva utanför hemlandet kallas för att leva i diaspora. Det finns många judar som bor i Israel också och dom lever då inte i diaspora.